Om vattenrening på Ar

Vattnet i lekbassängerna och inkubationslinjerna recirkulerar. Vattnet som finns i lekbassängerna och inkubationslinjerna är var för sig ett slutet vattensystem och måste kontinuerligt renas från bakterier och andra partiklar. På stationen finns det tre stora RAS-enheter och tre små RAS-enheter. De tre stora RAS-enheterna renar vattnet från lekbassängerna, medan de små RAS-enheterna renar vattnet från inkubationslinjerna. Det finns en stor RAS-enhet för varje lekbassäng och en liten RAS-enhet för varje inkubationslinje.

Det ska vara en konstant vattennivå i RAS-enheterna vilket gör att vattnet pumpas manuellt från den stora make up tanken till respektive RAS-enhet för att hålla rätt nivå. Dagligen förloras ca 3 % vatten i tankarna till följd av reningen och under en månads tid byts nästan allt vatten ut i RAS-enheterna.

1
Vattnet som pumpats från den stora make up tanken går först till sump 1 där det rena vattnet finns. I sump 2 kommer återcirkulerat vatten in från lekbassängen och passerar först trumfiltret. Här sker en mekanisk avskiljning av partiklar såsom fiskfjäll och matrester.
2
Vattnet går sedan vidare från sump 2 till enheten som heter ADN (autotrophic denitrification). Här omvandlas nitrat, som i stora mängder är giftigt för fisken, till kvävgas.
3
Från enheten ADN går vattnet till en proteinskummare. På vägen till proteinskummaren görs en vattenanalys. Här mäts temperatur, pH (som ska ligga på 7,2-8,5) samt reduktion-oxidation-reaktion (även kallat redox).
4
I proteinskummaren skapas många små bubblor som stiger upp genom röret. Protein, fetter, kolhydrater, fosfat mm fastnar på bubblorna och stiger upp till ytan i form av ett skum, samma fenomen som vi ser på stränderna ibland. Skummet avskiljs från vattnet och kasseras.
5
Med hjälp av ozongeneratorn tillförs ozon till vattnet i proteinskummaren via luftinblandning för att avskilja partikulärt organiskt och oorganiskt material. Ozonet dödar även bakterier och parasiter samt höjer vattnets redoxförmåga. Redox kan lite enkelt förklaras som vattnets reaktionsförmåga. Ozonet får nitrit, som är giftigt för fisken även i små mängder, att övergå till nitrat.
6
I enheten MBBR (Moving Bed Bio Reactor) sker biologisk nedbrytning av löst/partikulärt organiskt material. MMBR-enheten består av en luftningstank med MBBR-bärare på vilka biofilm växer. Här sker omvandling av ammonium till nitrit och sedan till nitrat. Vid den biologiska nedbrytningen övergår nitrat till kvävgas som frigörs.
7
På Ar används ett trickle filter som är en avgasare med övermättad koldioxid, lustgas och syre. Syftet med trickle filtret är att omvandla giftiga, kvävehaltiga avfallsprodukter, som finns i vattnet, genom att låta det sippra genom det luftade mediet. Mediet ger den optimala miljön för att bakteriepopulationen ska utvecklas, genom en process som kallas nitrifikation. Vid den här processen omvandlas ammoniak först till nitrit och sedan till nitrat. I trickle filtret sker en snabb återställning av syre- och koldioxidnivåerna till normala förhållanden.
8
Nu är vattnet rent och går till förvaring i Sump 1.
9
Sista steget i RAS enheterna är UV filtret. UV filtret belyser vattnet med UVC-strålar som dödar parasiter, bakterier och alger. UV filtret används sist i reningsprocessen för det krävs att vattnet är så pass rent att UV strålarna inte studsar på partiklar i vattnet vilket skulle förhindra reningsprocessen. Nu är vattnet renat och redo för lekbassängerna.

Reningen i de stora RAS-enheterna går till så här:

1

Sump 1 och 2

Vattnet som pumpats från den stora make up tanken går först till sump 1 där det rena vattnet finns.
I sump 2 kommer återcirkulerat vatten in från lekbassängen och passerar först trumfiltret. Här sker en mekanisk avskiljning av partiklar såsom fiskfjäll och matrester.
2

ADN

Vattnet går sedan vidare från sump 2 till enheten som heter ADN (autotrophic denitrification). Här omvandlas nitrat (NO3-), som i stora mängder är giftigt för fisken, till kvävgas (N2).
3

Vattenanalys

Från enheten ADN går vattnet till en proteinskummare. På vägen till proteinskummaren görs en vattenanalys. Här mäts temperatur, pH (som ska ligga på 7,2-8,5) samt reduktion-oxidation-reaktion (även kallat redox). Du kan läsa mer om redox under steg 5.
4

Proteinskummare

I proteinskummaren skapas många små bubblor som stiger upp genom röret. Ytspänningen i bubblorna skapar en friktion mot vattnet som gör att protein,fetter, kolhydrater, fosfat mm fastnar på bubblorna och stiger upp till ytan i form av ett skum, samma fenomen som vi ser på stränderna ibland. Skummet avskiljs från vattnet och kasseras. För att en proteinskummare ska fungera krävs att vattnet är något salt då sötvatten har lägre ytspänning än saltvatten och därför inte skapar samma friktion mot vattnet. Under lekperioden har vattnet i bassängerna en salthalt på 17 promille, men under lågsäsong (då torskarna inte leker) hålls salthalten på 12 promille för att reningen i proteinskummaren ska fungera.
5

Ozongenerator

Med hjälp av ozongeneratorn tillförs ozon (O3) till vattnet i proteinskummaren via luftinblandning för att avskilja partikulärt organiskt och oorganiskt material. Ozonet dödar även bakterier och parasiter samt höjer vattnets redoxförmåga. Redox kan lite enkelt förklaras som vattnets reaktionsförmåga. Ozonet får nitrit (NO₂⁻, som är giftigt för fisken även i små mängder) att övergå till nitrat (NO3⁻, som inte är giftigt för fisken i mindre mängder).
6

MBBR

I enheten MBBR (Moving Bed Bio Reactor) sker biologisk nedbrytning av löst/partikulärt organiskt material. MMBR-enheten består av en luftningstank med MBBR-bärare på vilka biofilm växer. Bärarna ser ut som små makaronihjul som är i ständig rörelse med hjälp av luftningssystemet. Här sker omvandling av ammonium (NH4+) till nitrit (NO₂⁻) och sedan till nitrat (NO3⁻). Vid den biologiska nedbrytningen övergår nitrat (NO3⁻) till kvävgas (N2) som frigörs.

 


MBBR bärare. Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters

7

Trickle filter

På Ar används ett trickle filter som är en avgasare med övermättad koldioxid (CO2), lustgas (N2O) och syre (O2). Syftet med trickle filtret är att omvandla giftiga, kvävehaltiga avfallsprodukter, som finns i vattnet, genom att låta det sippra genom det luftade mediet. Mediet ger den optimala miljön för att bakteriepopulationen ska utvecklas, genom en process som kallas nitrifikation. Vid den här processen omvandlas ammoniak (NH3) först till nitrit (NO₂⁻) och sedan till nitrat (NO3⁻). I trickle filtret sker en snabb återställning av syre- och koldioxidnivåerna till normala förhållanden.
8

Förvaring i Sump 1

Nu är vattnet rent och går till förvaring i Sump 1.
9

UV filter

Sista steget i RAS enheterna är UV filtret. UV filtret belyser vattnet med UVC-strålar som dödar parasiter, bakterier och alger. UV filtret används sist i reningsprocessen för det krävs att vattnet är så pass rent att UV strålarna inte studsar på partiklar i vattnet vilket skulle förhindra reningsprocessen.

Nu är vattnet renat och redo för lekbassängerna.

Orsaken till att det finns små och stora RAS-enheter handlar enbart om hur mycket vatten respektive enhet hanterar. Inkubationslinjerna håller 1-2 kubik vatten, därav små RAS-enheter, medan lekbassängerna rymmer 14 kubik vatten, därav stora RAS-enheter (som rymmer 20 kubik vatten). De små RAS-enheterna fungerar likadant som de stora, men ozon tillförs inte till vattnet och de saknar redoxmätare. Orsaken till det är att det i inkubationsenheterna enbart finns ägg och larver (som lever av sin gulesäck), därav finns det inga matrester eller avföring i vattnet som behöver renas.

Tillbaka till översikten