Intag från Östersjön

Från intaget kommer Östersjövatten in till stationen. Vattnet kommer från ca 32 meters djup och färdas en sträcka på ca 1200 m. I intaget går vattnet igenom en sil för att sortera bort partiklar samt uv-ljus för att döda bakterier och sist ett patronfilter. Läs mer

Förvaringsbassängerna

När torsken anländer till forskningsstationen Ar flyttar de in i förvaringsbassängerna. Här vistas avelstorsken fram tills det är tid för lek, vilket sker runt maj. Vattnet i förvaringsbassängerna kommer från intaget och är genomflödande. Läs mer

Hanteringsbassängerna

De mindre hanterings­bassängerna på stationen används för att temporärt hantera torskarna som vistas i förvarings­bassängerna. Alla torskar vägs och mäts för att kontrollera hur de mår och växer under vistelsen på Ar. Vattnet i hanteringsbassängerna kommer från intaget och är genomflödande. Läs mer

Make up tankar

En del av vattnet från intaget går till förvarings- och hanteringsbassängerna. Resterande vatten går i stället till lekbassänger och de så kallade inkubationslinjerna, vilket ingår i egna, separata slutna vattensystem. Det första steget på vattnets resa från intaget till lekbassänger och inkubationslinje är make up tankarna. I den lilla make up tanken saltas vattnet upp och kyls ned för att uppnå ideala förhållanden för en lyckad reproduktion.

Det saltade och kylda vattnet förvaras sedan i den stora make up tanken och pumpas manuellt, vid behov, till RAS-enheterna.

Stora RAS – enheter

Eftersom vattnet som finns i lekbassängerna var för sig är ett slutet vattensystem måste det kontinuerligt renas från matrester, bakterier och andra partiklar. Detta sker i de så kallade RAS-enheterna. På stationen finns det tre stora RAS-enheter som renar vattnet från de tre lekbassängerna.

Skulle något i systemet gå fel skickas larm till medarbetarnas mobiltelefoner så de snabbt kan åtgärda problemet.
Så här fungerar RAS-enheterna

Små RAS-enheter

Eftersom vattnet som finns i inkubationslinjerna var för sig är ett slutet vattensystem måste det kontinuerligt renas från bakterier och andra partiklar. De tre små RAS-enheterna renar vattnet från inkubationslinjerna. Så här fungerar RAS-enheterna

Lekbassänger

När avelstorskarna i förvaringsbassängerna börjar visa tecken på lek, runt maj, flyttas de till lekbassängerna. För lyckad reproduktion krävs särskilda förhållanden (temperatur, syre- och salthalt) och dessa finns i lekbassängerna. Inför parning uppvaktar hanen honan, bland annat genom att simma framför och bakom honan och visa henne sin mage. Hanen producerar även lågfrekventa grymtningar som påminner om hur älgar låter. Läs mer

Inkubationsrummet

I inkubationsrummet förvaras de befruktade äggen i inkubationsenheter fram till larverna kläckts och blivit några dagar gamla. Det tar ca 12 dagar från befruktning till kläckning om vattnet håller 7°C. Läs mer

Kallabb

Innan äggen flyttas till inkubationsrummet kommer de undersökas i kallabbet för att säkerställa att de är befruktade. Det görs genom att man tittar på äggen i en stereolupp.

Laboratorium 1 & 2

Märkning: Innan torsklarverna sätts ut i Östersjön behöver de märkas för att kunna identifieras vid återfångst. Att märka larvernas otoliter, som fortsätter att växa under hela fiskens liv, är en lovande och väletablerad metod.
Forskning: Med målet att få mer kunskap om det unika östra torskbeståndet pågår forskning om torskens biologi och genetik parallellt med ReCod-projektet. Läs mer

Enhet för utsättning

Torsklarverna är redo för utsättning i Östersjön när de är ca 4-6 dagar gamla, det vill säga yngel som tagit sig förbi äggstadiet. Målet är att sätta ut ca 1-1,5 miljoner torsklarver årligen, 2 ggr i månaden under sommarmånaderna på tre utsättningsplatser. Utsättningarna görs med en utsättningsenhet som sänks ned på utsättningsdjupet och släpper ut larverna.  Läs mer